Knäoperationer och injektioner

Senast uppdaterad: oktober 22, 2018

Orsakerna till knäskador och knäsmärtor kan vara många. Ett vanligt exempel är artros. När det kommer till den här ledsjukdomen finns det en del missförstånd. Många tror att lederna är nedslitna, vilket leder till slutsatsen att den drabbade bör vila och inte röra på sig. Men det är faktiskt just träning och motion som hjälper allra bäst för behandla artros i knäna. Andra lösningar, som att ge kortisoninjektion eller operera knät, är något som rekommenderas efter att träning och rehabilitering har prövats. 

Kortisoninjektion verkar antiinflammatoriskt i knäleden och kan dämpa symptomen under ett antal månader. Upprepade injektioner kan dock påskynda artrosutvecklingen. Därför bör kortison ses som en tillfällig lösning hos enskilda patienter med uttalade symptom, till exempel för att göra det lättare att komma igång med träningen. 

När det inte fungerar med träning – dags att operera knät?

Även om träning är det bästa sättet att återhämta sig vid knäledsartros är det inte alltid som behandling tillsammans med fysioterapeut är framgångsrikt. Förändringarna i leden kan vara så pass allvarliga att en operation är ofrånkomlig. Det är dock viktigt att komma ihåg att även en operation måste kombineras med träning. Oavsett om det kommer till kortisonspruta i knät eller om det lämpar sig bäst med operation så är rehabilitering i form av rörelse och motion nödvändigt.

Operera knät på olika sätt – artroskopi och protesoperation

En vanlig form av operation i knät är en så kallad artroskopi, eller titthålsoperation. Operationen kan göras med ryggmärgsbedövning, narkos eller lokalbedövning. Den går till på så sätt att en läkare för in ett smalt rör i knäleden. Längst fram sitter en liten kamera som tillåter kirurgen att undersöka problemet inifrån. Ytterligare ett hål kommer sedan göras. Via detta åtgärdas skadan med hjälp av kirurgiska instrument. Artroskopi i knät är en relativt vanlig operation som sedan följs upp med rehabilitering.

Artroskopi används framförallt vid meniskskador och ledbandsskador i knäleden. Vid artros anser man idag att artroskopi inte bör göras då det har för kortsiktiga resultat. Det har visat sig att anpassade träningsprogram har mer långsiktiga resultat vid artros. 

Vid långt framskriden artros kan man byta ut den förändrade leden till en konstgjord led, så kallad protesoperation. Knä- och höftledsproteser har funnits länge och vi har idag god erfarenhet av den här sortens operation. Ingreppet sker i regel med ryggmärgsbedövning eller narkos och man behöver vara inlagd på sjukhus under några dagar. Efter hemkomst från sjukhuset rehabiliteras men i hemmet. De flesta patienter är återställda inom 2 till 3 månader.

Knä- och höftledsproteser håller i ungefär 25 år. Man kan byta ut den slitna protesen om det skulle behövas, men detta ger ofta sämre resultat än vid den första operationen. Protesoperationer är dyra men kostnadseffektiva då man oftast blir rörlig och smärtfri i sin led och kan återgå till arbete och ett självständigt liv.

röntgenbild på knäprotes och i bakgrunden läkare med patient

Problematik med att operera knät

Det händer att det uppstår komplikationer efter en operation. Ibland blir patienten inte heller helt nöjd med resultatet. Smärtan kanske försvinner, men leden kan kännas stel i någon riktning eller svår att böja. Det finns också alltid risk för oväntad infektion eller blodpropp. Det kan därför vara lämpligt att överlägga med en läkare om en operation verkligen är nödvändig. Ofta räcker det att lära sig vad som bör och inte bör göras, samt hur livsstil och träning påverkar artrosen.

Träning och hjälpmedel bra alternativ till att operera knät

Den första behandling som bör prövas vid artros i knäna är träning under ledning av en fysioterapeut. Fysioterapeuter kan nås via exempelvis primärvården eller artrosskolor och kan ge övningar som hjälper mot problemen. Eftersom det kan göra ont i början är det naturligt att tveka inför att röra leden. Men i de allra flesta fall kommer träning minska symtomen och kan därmed göra att den drabbade slipper operera knät.

Vid kontakt med en fysioterapeut kan man också fråga efter hjälpmedel som kan hjälpa till att avlasta leden. Det kan vara saker som kryckor, skoinlägg eller knäskydd. Är orsaken till knäsmärtorna något annat än artros, som en meniskskada eller löparknä till exempel, kan man behöva öva in ett annat sätt att gå och springa på. På så sätt belastas knät på ett mer balanserat sätt.


Till toppen av sidan